Mikael Iselow, Myndigheten för skolutveckling
Arbetar som undervisningsråd på Myndigheten för skolutveckling med uppdrag att stödja lärares komptensutveckling i att använda IT i undervisningen.

Klicka här för att se föreläsningen.

"Digital kompetens och lärarfortbildning"

Webbplatsen är en del av ett regeringsuppdrag som myndigheten har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan.

Det webbaserade studiematerialet består av tio handledningar som visar hur olika programvaror kan användas praktiskt i skolans verksamhet. Materialet kan användas både enskilt och i ett arbetslag som studerar tillsammans. PIM-handledningarna kan även användas i det dagliga arbetet, när lärare och elever behöver få direkt hjälp med att till exempel bearbeta sina bilder från digitalkameran. Det är en helt kostnadsfri resurs riktad till Sveriges alla pedagoger.

"Digitala lärresurser och framtidens lärande - erfarenheter från Norge"

Arbeidsområder:

- Faglig og administrativ ledelse av ITUs virksomhet ved UiO
- Personalledelse ved enheten
- Budsjettansvarlig
- Utredninger innen fagfeltet utdanning og IKT
- Utvikle et nasjonalt tverrfaglig nettverk innen IKT og utdanning
- Ansvarlig for samarbeid med departementet, deltagelse i nasjonal og internasjonale policyorganer
- Ansvar for å følge med i den internasjonale kompetanseutvikling på feltet – utvikle et internasjonalt program
- Koordinere og lede det nasjonale FoU-arbeidet (prosjekter og oppdrag) innen IKT og utdanning
- Forskning innen interaktive digitale medier og læring (Læringlab)
- Initiere nye forskningsprosjekter
- Ansvarlig for samarbeid med departementet, deltagelse i nasjonal og internasjonale policyorganer
- Ansvar for å følge med i den internasjonale kompetanseutvikling på feltet – utvikle et internasjonalt program
- Utstrakt foredragsvirksomhet
(Källa: http://www.itu.no)

Morten Søbys webb

Klicka här för att se föreläsningen.

"Digitala elever - ettor eller nollor?"

Det digitala samhället är unikt på så sätt att det erbjuder en stor del av invånarna i sam­hället en tillgång till in­formation och möjligheter till lärande utan mängder av be­gräns­ningar eller hinder. Hindren och begränsningarna ligger främst på det språkliga planet. Ungefär 95 procent av de elever som går i skolår 7-9 och gymnasiet an­vänder sig kon­tinuerligt av Internet och nästan lika stor andel använder Internet för att söka information, både till skol­arbeten och till privata intressen.

Det finns de elever som tagit till sig tekniken som en medveten del av sin livsstil. Mitt forsk­nings­­intresse riktar sig mot denna elevgrupp och min forskningsfråga är hur dessa elever upp­lever skolan. Den första delen av min forskning utgörs därför av en beskrivning av elevers användning av och syn på IT samt deras syn på lärande och sociala relationer. Denna första studie genomförs som en kvantitativ totalundersökning bland samtliga elever i skolår sju i en mindre kommun. Datainsamlingen har skett under december 2007 och under­sökningsgruppen består av cirka 280 elever. Ur denna grupp kommer jag att identifiera ett antal elever som har en hög digital livsstil och en positiv attityd till användning av digitala medier. Dessa elever, som jag väljer att kalla ”digitala elever”, kommer jag sedan att följa genom en fördjupad kvalitativ studie fram till dess att de slutar skolår nio.

Forskningen är skolnära och genomförs i samarbete med en finansierande kommun och bedrivs som ett led i kommunens arbete för att höja måluppfyllelsen i grundskolan. Jag upp­lever att det saknas forskning om de digitala eleverna som en del av skolans vardag. En stor del av forskningen inom IT och lärande bygger på vuxnas syn på barns lärande i digitala miljöer samt hur digitala verktyg bör/kan användas för lärande i skolan. Jag vill med min studie utforska skolan med hjälp av de digitala elevernas upplevelser. Genom att följa de elever som i dag ligger långt fram i teknikanvändningen hoppas jag kunna ge en bild av skolan som lärmiljö i en allt mer digitaliserad tillvaro.

Prensky, Marc. (2001). Digital Natives, Digital Immigrants. On the Horizon, 2001(5), 1, 3-6. KK-stiftelsen. (2006a). IT i skolan 2006. Attityder, tillgång och användning. Stockholm: KK-stiftelsen.

Medierådet. (2006). Ungar & Medier. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Kulturdepartementet.

Jag är medveten om att det är ett begrepp som kan ifrågasättas. Min utgångspunkt är att dessa elever är en del av en kultur och livsstil på samma sätt som det associeras till i de vanligare begreppen ”fotbollskillar” och ”hästtjejer”. Jag behåller detta begrepp tills jag finner något bättre!

(Källa: www.hlk.hj.se)

Klicka här för att se föreläsningen.

"Datorspelande som bildning och kultur"

I sin studie har hon djupintervjuat ett 20-tal ungdomar och hon har också varit runt i landet på flera stora och mindre så kallade LAN - alltså träffpunkter för dataintresserade

Läs mer om Carin Falkner
Spel och lärande - forskare och forskningsprojekt

Forskare dömer ut kritiken mot datorspel

Ny forskning: Positivt att spela dataspel

Beställ avhandlingen här

Klicka här för att se föreläsningen.

"Elever ska garanteras en digital kompetens"

EU-kommissionen har nyligen listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Jan Schierbeck, undervisningsråd på Skolverket, är med i en projektgrupp som ska reda ut hur kompetensen ska ingå i undervisningen i alla skolformer. I arbetet deltar även Myndigheten för skolutveckling och KK-stiftelsen. Projektgruppen ska också försöka konkretisera begreppet digital kompetens. Utgångspunkten är den definition som EU-kommissionen har tagit fram.
- Digital kompetens är ett vitt begrepp som handlar om många olika saker. Allt ifrån att kunna hantera en dator eller en mobiltelefon och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IT, säger Jan Schierbeck.

Hur ska det synliggöras?
Projektgruppen ska ta ställning till hur och var digital kompetens ska bli synligt. Ska det stå formulerat i alla kursplaner eller i läroplanen? Eller ska det bli ett eget ämne?
- Vi är redan ganska eniga om att digital kompetens inte ska vara ett eget ämne, menar Jan Schierbeck. Det är bättre att det skrivs in i styrdokumenten eftersom kompetensen är så specifik för olika ämnesområden. Inom samhällskunskap kan det handla om att utveckla ett källkritiskt tänkande medan det i ett teknikämne kan innebära att lära sig ett program för att göra avancerade ritningar.

Jan Schierbeck betonar att det viktiga är att det blir ett naturligt inslag i undervisningen och inte några luddiga formuleringar som bara skrivs in för sakens skull. Han anser också att det är viktigt att skolorna inte ser det som att de bara ska köpa in fler datorer och på det viset garantera eleverna en digital kompetens. - Skriver vi in det på ett bra sätt i styrdokumenten blir det en fingervisning om hur lärarna ska arbeta med detta. Projektgruppen tittar också på andra länder som har skrivit in digital kompetens i sina läroplaner.

Viktigt av flera skäl
Varför är det då så viktigt att barn och ungdomar garanteras denna kompetens i skolan? Jan Schierbeck ser främst tre skäl.
- Både arbetslivet och högskolestudier förutsätter en digital kompetens. Det är också viktigt ur ett medborgerligt perspektiv eftersom allt fler av våra rättigheter och skyldigheter i samhället utförs med hjälp av digitala verktyg, till exempel bankärenden, söka arbete, kontakt med myndigheter och rösta i allmänna val. Vi diskuterar dock om detta ligger inom skolans uppdrag.

Bättre resultat
Ett tredje skäl enligt Jan Schierbeck är att digital kompetens har betydelse för elevernas resultat. Forskning visar att IT kan hjälpa elever att nå målen. KK-stiftelsen gjorde en undersökning förra året som visar att elevernas och lärarnas tilltro till IT-tekniken ökar hela tiden. 75 procent av eleverna tycker att de har stor nytta av IT i skolarbetet och 60 procent av lärarna anser att IT är ett bra pedagogiskt verktyg. Hur användandet av IT påverkar lärprocessen finns det viss forskning kring men det behövs mer kunskap. För i stort sett alla elever är IT en naturlig del i deras liv. Det handlar inte bara om teknik utan också som ett självklart verktyg för kommunikation och samhörighet. Det är viktigt att skolan förstår hur lärprocessen påverkas för den generation som har fötts in i IT-världen.
(Källa www.skolverket.se)